Denna blogg är i första hand till för att visa upp mina tillverkade alster som ex decoupage.
Även recept, dikter, kläder och inredningsdrömmar slinker med. Jag kommer även att lägga ut foton jag tagit. Och snälla, respektera att mina dikter & foton är just mina. Ange källan om ni tycker om de & vill fara vidare med dem, tack på förhand =)
Fick detta recept av dotterns farmor. Plötsligt blev bullbakning någonting trevligt! Så smidigt och enkelt... Man slipper en extra jäsning helt enkelt.
Ugnsvärme: 225 grader(det blir alltid olika mängd bullar för mig, denna gång runt 32 st)
Ca 1,5 l mjöl (degen ska vara lite kladdig) 1 dl socker 300 g margarin (milda mjölkfri) 50 g jäst 6 dl havremjölk
Gör på detta vis: Smält smör och häll i mjölken. (37 grader.) Smula jästen i en bunke, häll i vätskan och tillsätt resten av ingridienserna, arbeta ihop den till en smidig deg. Låt den jäsa 1 timme. Arbeta sedan degen lite och ge den några snytingar (för luftens skull) och gör bullar precis som vanligt. Pensla och häll pärlsocker om så önskas. Sedan in i ugnen och grädda tills bullarna fått vacker gyllenbrun färg.
Tips1: Istället för kanel brukar jag ta vanillinsocker, smaskigt!
Tips 2: Banka runt lite i degen några gånger under jäsningen. Bullarna blir saftigare pga luften som slås ut.
Tips 3: Istället för att låta degen jäsa 1 timme i bunken kan man vara ännu snabbare. Klicka ner degen i bullformar på direkten. Blanda ihop 50g smör/1 tsk kanel/0,5 dl socker. Klipp ett jack i varje bulle och tryck ner lite av blandingen. Jäs ca 30-45 minuter (ungefär halva storleken) Pensla, stö pärlsocker och grädda.
Mina bullar, gärna med ett stor glas kallt mjölk till =)
En ung kille från en by i norra Norrland flyttade till Stockholm och gick till ett stort köpcentrum för att söka jobb.
Chefen för köpcentret undrar: -Har du någon säljerfarenhet?
Killen svarar: -Nååå, jooo...,no ha ja jobba som säljare hemma.
Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och hade bra CV bestämde han sig för att anställa honom.
-Du kan börja i morgon bitti, sa han. Jag kommer ner efter vi har stängt i morgon kväll och ser hur du har haft det på din första dag.
Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan.
-Hur många affärer gjorde du idag? frågade han.
-En, svarade killen.
Då blev chefen lite fundersam och sa:
-Bara en!?Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på en dag. Hur mycket pengar rörde sig affären om?
Killen svarade: 1.911.138 kr.
Chefen blev mycket överraskad och sa:
-En komma nio miljoner??!!!Vad sålde du då till honom?
-Först såld ja en liten metkrok. Sen såld ja en mellanstor metkrok. Därefter såld ja en stor metkrok. Sen blev de ett metspö. När ja sen fråga vars någerscht han skul fisk svara han att han skul åk ner till kusten. Då sa ja att han skul behöv en båt, så vi gick ner till båtavdelningen. Ja såld han den stora Baylinern me dubbla motorer. Sen visa de sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så ja to me han till bilavdelningen och såld han den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen.
Chefen, som nu var i chocktillstånd sa:
-Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil???!!!
-Nej, nej! Han kom in å skull köp tamponger ti sin fru, och då sa ja att han lik gärna kund åk och fisk, eftersom helgen ändå va förstörd.
Nu har jag bestämt mig för vad jag ska göra med denna blogg.
Efter en hel del funderingar/insikter och diskussioner har jag kommit fram till att jag ska sluta skriva "privata saker", dvs om mig, mitt liv, min familj och olika situationer/händelser. Jag upplever att jag ibland inte riktigt märker vart gränser för privat går i skrivandets stund. Ibland glömmer jag även bort hur många människor som faktiskt kan läsa mina ord och tankar OCH vilka konsekvenser detta skrivande faktiskt kan få i framtiden. Det är nog få bloggare som lägger större vikt vid detta, och vräker ur sig alltför många intima och privata grejer. Men nu är detta deras huvudvärk, inte min. Och detta är mitt eget beslut, ingen annans.
Detta skrivande i bloggen har omedvetet förvandlats till min egen privata dagbok, eller som ett brev till en vän, och det känns inte bra. Jag ifrågasätter även mig själv VAD har jag för behov av att skriva om så många olika saker ur mitt liv?!? VARFÖR vill jag synas här? VAD vill jag fylla mitt liv med? Mina kära vänner som läser här kan jag prata med via telefon, Skype ;) mail, eller faktiskt skicka ett handskrivet brev till =) Det sistnämnda får man numera så sällan. Och nu har jag ju återfunnit lusten att skapa och tillverkar även egna vykort, klart det vore roligt att skicka de! Jag har heller inget behov av att vilt främmande människor tar del av mitt liv, mina tankar eller åsikter. Visst, vänner tycker att jag inte varit utlämnande eller personlig. Men det är jag i och med att jag skriver om min vardag/olika händelser/små problem etc, eller lägger ut bilder på mig och min familj. Hur mycket man än försöker "försvara" sig själv att så är inte fallet, så är det personligt! Så om bloggen tillfälligt krymper så beror det på att jag håller på att ta bort ALLA mina inlägg.
Istället för att grunna så mycket hit och dit har jag beslutat att förvandla den till någonting helt annat, (vilket var min ursprungstanke) En PYSSELKONSTNÄRSBLOGG! Jag kommer endast att lägga in foton på min alster, andras dikter, bilder på konst, eventuellt recept och smått och gott. Det är det jag i första hand vill visa, min konstnärliga sida. =) Drömmen har ju ALLTID varit att få enbart ägna sig åt konst och annat pyssel, en egen liten atelje där jag får sälja mina saker...drömmar ska man ha! ;)
Låt mig få vara en trotsig tonåring, jag kommer att bli vuxen. Låt mig få skrika och springa min väg, jag kommer alltid att återvända. Låt mig hitta min egen väg, jag kommer ju ändå att söka. Låt mig snubbla, jag kommer att resa mig. Låt mig få deppa och vara slut, jag kommer att bli glad igen. Låt mig hitta ett eget liv, jag kommer ändå att lämna er snart. Låt mig få ha hemligheter, jag kommer att berätta dem sedan. Låt mig inte bli sårad, jag litar ju på er. Låt mig få prata när jag behöver, jag klarar inte det här själv. Låt mig få gå när jag är redo, men släpp mig inte helt. Låt mig gå, komma igen och vara liten när jag inte vill vara stor.
Dikt av Katarina Pierre
Denna dikt fanns tyvärr i lite olika varianter, så jag tog denna där diktarens namn i alla fall fanns med. Jag hoppas detta är originalet. Jag tycker så mycket om denna dikt och jag kan ta den till mig då jag själv är tonårsförälder. Dikten säger så otroligt mycket...
Min dikt sprids fortfarande ut över internet. Det glädjer mig att okända människor där ute kan ta den till sig och finner någonting i den. Jag tror att i min dikt, och andras, kan man alltid finna någonting som berör en på olika vis. Vi bär alla på våra ryggsäckar fylld med allt vad livet gett oss, och tolkar utifrån detta dikter efter vad vi har upplevt. För det är väl jag, som läsare, som avgör hur jag vill tolka dikten just då?. Det tråkiga är att jag även funnit min dikt hos personer som framställer den som SIN EGEN!!! Detta gör mig riktigt riktigt FÖRBANNAD!!!!! Ångrar också BITTERT att jag lade ut den på nätet, tror ju som vanligt gott om folk. För den kommer ju för alltid att finnas där på nätet, jag kan inte bara knövla ihop den som en bit papper och kasta bort den. Jag tror jag måste sluta surfa på min egen dikt då jag bara blir ledsen när jag läser att vissa gjort om den lite grann eller framställer den som sin. Men ibland tar nyfikenheten över och jag kan inte låta bli. Men andra gånger blir jag GLAD då folk RESPEKTERAR andras alster och åtminstone skriver källa okänd, eller lånat av någon på nätet! Jag undrar också vart i klån försvann mitt namn som källa efter vägen? Jag hoppas hädanefter att min dikt, som jag och min dotter delar gemensamt, hanteras varsamt och inte skrivs om, eller att människor framställer den som sin egen. För denna dikt är till den person som betyder allt för mig här i livet, min dotter...
Älskade barn.
Ingen handbok om livet jag har att skänka där det enkelt föreskrivet står. Hur du bör handla och tänka men en mammas tankar och råd du får.
Det står i stjärnorna skrivet ett öde speciellt tillägnat dig. Det kommer olika vägval i livet vad som väntar det vet du ej.
Tänk efter på det du säger och gör vilka konsekvenser ditt handlande får. Du alltid framåt blicka bör så ingenting oklart för dig står.
Var bara dig själv och inta ej en roll du har styrkan att din egen väg vandra. Man kan inte alltid över livet ha kontroll att fela är mänskligt älskade Sandra.
Ibland är livet som en ljuvlig dans och fru fortuna mot dig ler. Du binder av lycka och kärlek en vacker krans med tindrande ögon du på mig ser.
En mammas kärlek består av det starkaste band även när du med hårda ord mig beskjuter. Jag sträcker då ut en hjälpande hand och dig med min kärlek omsluter.
Även en mamma har dagar så trista och grå förlåt om jag ryade, ej lyssnade på vad du sa. Mitt vackra och kloka barn jag älskar dig så vara vänner och inte bråka är ju att föredra.
Ibland vill du vara stor så stor och själv möta vuxenvärlden. Nästa dag en liten flicka inom dig bor som önskar sin mamma med på färden.
När allting känns hopplöst och svårt låt mig få ledsaga dig på rätt spår. När livet ter sig orättvist och hårt låt mig få smeka bort din tår.
Du är den dyrbaraste skatt jag har och släpper försiktigt om dig taget. På egna vingar iväg du far lämnar trevande det trygga bohaget.
Vad som än händer finns jag alltid här aldrig jag dig någonsin sviker. Varthän livet iväg med dig bär aldrig jag från din sida viker.
Älskar dig /Mamma SKRIVEN AV MALIN STENBERG!!!!!!!
Åhh, nu är jag i mitt esse med att pyssla! Det var minst 150 år sedan jag kände inspiraton och lust till att skapa. Bordet i "matsalen" är full med penslar, färger, servetter, akvarellblock, saxar, band, klister, skissblock etc etc. Det är så kul och jag mår så bra i själen då jag får skapa.
I´m back!
Fönade håret rakt upp och ner,(ville bara torka det torrt) kändes lite 80-tals lugg då jag kikade mig i spegeln...haha
Jag brukar decoupaga på allt mellan himmel och jord, från stenar till glas. Tyg vill jag också prova på, till detta har man lack speciellt för tyger.
Först lite information =) Decoupage - eller pappersservett-teknik - är en gammal teknik, så långt som tillbaka som 1700-talet i Italien. Ordet découper är franska, och betyder helt enkelt att klippa ut. Man kan dekorera alla möjliga saker med decoupage, helst gör man det med pappersservetter, men man kan även använda sig av presentpapper, rispapper, bokmärken, förr användes målningar, tyg eller tapeter. Dock är det så att ju tunnare papper man använder, ju finare resultat får man. Man klipper ut det motiv man vill använda, och använder sedan olika lacker för att montera det på diverse föremål. Man kan decoupera på tyg, porslin, glas, zink och plåt, sten, trä, spånkorgar, papper. Källa Wikipedia
Mina alster. Detta är ett vykort
En liten ask för hemligheter, inte ännu klar
Tänkt som en presentask för doppresent.
Ser ut som det är målat, eller hur? Älskar att decoupaga stenar.
Några vykort, framsidan...
...och baksidan
Nu vill jag bara visa en bild på mina stjärnor. Har ju fått prova på lappteknik. Men de är inte ihoplappade och jämnade runt kanterna, de är lite sneda och vinda...är de ju hur som helst i alla fall...haha!
Och så här sydde jag...tygerna ligger i 2 högar och är ej hopsydda
Som sagt var, det finns ett mönster att följa då man syr. Först börjar jag med ena tygbunten. Syr ihop två delar...
Klart, och så går jag över till den andra tygbunten
Tekniken snabbsömnad. Man börjar alltid med en liten tygbit så tjorvar det inte då man ska sy smått.
Har just fått ett nytt intresse, är helt såld på Lappteknik. Följde med en vännina (hon lurade mig in i detta..haha) på kurs i Arjeplog. Jag var lite nervös då jag klev in med min symaskin bland alla veteraner. Jag är nämligen inte speciellt duktig på att sy heller, nästan alla gardiner är nålade men inte fållade. Fast detta beror nog mer på lathet än sykunskap ;) Nåja, nedan finns lite bilder på vad jag skapde under dessa 6,5 timmar...
Beskrivning: Förstod jag inte så mycket av och så var den på engelska. De mäter även allt i inch, inte bra. Malin är ingen mattamatiker! Men jag vet 1 inch = 2,54 cm. Lärde mig praktiskt och inte teoretiskt. Men det kommer nog med tiden, tar en bit åt gången.
Mönstret: Använde mig endast av två färger. Kändes lämpligt att börja med. Jag hade 8 vita tygbitar a´50x55cm och 8 blommiga a´50x55cm.
Började med att kalkera denna mall med fryspapper med en "kladdig" sida och en papperssida, lade fryspappret på mönstret nedan.
Sedan lade jag denna "fryspappersmall" med den kladdiga sidan mot tyget, alla 8 bitar i en hög, och strök fast fryspappret. Efter detta skar jag ut bitarna med en rullkniv, spännade bara det!
På mönstret står det A1, A2 och A3, B1, B2 och B3 etc tills C. Där jag ska skära står det CUT 1st, CUT 2nd etc. Sammanlagt skar jag ut 11 bitar (om jag inte räknat fel) på ett block. Ett block är vad du ser nedan.
Mina stjärnor: Nu hade jag skurit ut sammanlagt 176 bitar som skulle sys ihop. På denna bild är de nästan alla ihopsydda, svettigt värre och nacken värkte efter några timmar. Vi använde oss av en teknik som kallas "snabbsömnadsteknik", då man skär istället för att klippa lapparna och så syr man som på löpande band. Måste jag nog förklar med en bild vid ett annat tillfälle. Dessa sista bitar ska sys ihop och blocken kommer att ligga varannan dvs vit bakgrund med blommig stjärna, blommig bakgrund med vit stjärna etc... Det är för komplicerat att förklara, men man lägger sina bitar som inte är ihopsydda som bilden nedan och syr de efter ett mönster dvs A1 och AB sys ihop, sedan syr man till AC ect etc. Finns ju en anledning att de är ordande i bokstavsorning. De som sydde med flera färger var rena matematiken, JISSES!
Slutresultat: Bilden är tyvätt svart/vit, men det är ett lapptäcke med fantastiska färger. (om man har flera färger vill säga) Ska lägga in en bild på mitt första lapptäcke då det är klart...om det blir klart!
Men det var SKITKUL och jag är helt såld på detta =) Sydda sammanlagt 6,5 timmar och ville aldrig sluta. Det ska bli spännade att få sy ihop de sista bitarna och se hur stjärnan blev. Nu har jag inga större förhoppningar om att det ska bli raka och snygga stjärnor. Men det spelar ingen roll, jag är ju nybörjare och lär mig eftersom.
Nu ska jag plugga en stund till och sy en liten stund under min paus =)
Vem är jag...? En positiv och allmänt glad kvinna i mina bästa år. Är förlovad och vansinnigt förälskad i min man. Har en tonårstjej och en bonusson.. Är glömsk emellanåt och smått vimsig mellan varven, pratar mycket men är ändå en bra lyssnare. Är förskollärare & lärare i grundskolans tidigare år. Mitt mål är att en dag bli specialpedagog. Att arbeta med och tillsammans med barn är bland det roligaste som finns. Jag gillar att skriva dikter, pyssla på & spela med bandet Blackout Patrol. Trädgårdsarbete är däremot inte min starkaste sida, tja man kan ju inte gilla allt här i världen....