Sitter och jobbar med min restuppgift. Kunde ju inte vara i Vilhelmina i torsdags pga ett möte. JO, det kunde ha funkat om vi fick ha VIDOEKONFERANS!!! Grrrrr. Jag tänker faktiskt kontakta Skolverket, med det orkar jag inte skriva om just nu.

Restuppgiften (som de andra gjorde muntligt) är väldigt intressant, men problematisk och tankeväckande. Det handlar om Specialpedagogik dvs vad är normalt beteende hos barn, korrigering av barn på gott och ont, utvecklingspsykologi etc. Det är så olika skillnader i barns utveckling och mognad. Och jag tycker inte att man kan ha en "viss" ålder som mall för hur barn bör vara eller bete sig. Det är många olika faktorer som påverkar hur ett barn utvecklas och som man ska ta hänsyn till. Den sociala miljön kan påverkar de negativt, de kan befinna sig på en normalkurva men inte åldersadekvat. Personliga egenskaper har väl de flesta barn tex, ängslighet, raserianfall,(här spelar faktiskt även kosten och sockerintag en viss roll) extermt blyg, problem med mat etc...Men detta är någonting jag tror försvinner med tiden om människor runt omkring visar förståelse, engagemang och jobbar med. Dessa egenskaper är nog ganska vanliga, detta visar att det är ganska normalt att vara onormal.

Dessutom, vem bestämmer då vad som är normalt eller avvikande hos barn? Jag fastnade för ett par rader i litteraturen "...Så betraktat är vår kultur besatt av att upptäcka avvikare, och besatt av att korrigera dem till den önskvärda normen" (Börjesson,Mats)  Jag tror minsann jag ska fortsätta med mitt jobb, tankarna börjar snurra runt...Kom just på att vi har en skolblogg, http://forskolestudenterna.blogg.se/ där skulle jag ju ha skrivit detta! Nåja, gör jag nästa gång =)


Det finns inga omöjliga barn, bara olika svårigheter som går att komma tillrätta med...